Från Hörnsjöfors går dagens landsväg till Sörhörende by över Bockberget via Nystnäs över ”Vad” vid Stenbrovikens inre del upp till byn.
”Vad” – eller vadstället där man kunde vada över viken för att ta sig till byn
Stenbrovikens namn anspelar på viken med en stenbro och en möjlighet att ta sig över denna torrskodd. På kartor från 1700-talet ser man en väg som ligger på någon sorts rustbädd, eller stockbädd, över sankmarken. Se bilden nedan. Detta kallas för en ”kavelbro”, vilket är en förstärkt väg över sank mark eller vattendrag bestående av timmerstockar lagda tätt intill varandra tvärs vägens riktning. Senare säkert förstärkt med jord och sten vilket givit namnet Stenbroviken. Att det från början var mer att likna vid ett vadställe avslöjar dagens lokala språkbruk där man fortfarande kallar överfarten för ”Vad”.
”Vad” med ”rustbädd” markerad
Såhär såg det ut vid ”Vad” 1967. Kanske var detta det man kallar ett ”hundraårsregn”. En översvämning som sägs inträffa vart 100-ade år
Ett öppet landskap över ”Vad” från byn sett
Skogsvägen till byn Vid tillfällen då man inte kunde ta sig över torrskodd vid ”Vad” eller om det inte bar med häst och vagn så kunde man färdas över skogen från Hörnsjöfors till Sörhörende. Om man innan Bockberget viker vänster mot Fattasbo och sedan genom skogen upp till Snällbyn så kommer man sedan över Rönningen via Granmuren till den så kallade Vallgatan som på en ås ledde till byn. På detta sätt kunde man med häst och kärra komma till byn utan att behöva passera det branta bockberget och det sanka partiet vid ”Vad”. Tecken på att folk färdades här är alla rester av torpstället som finns utefter vägen. Idag är denna väg igenväxt på flera ställen men är synlig på vissa sträckor.
