Är Hörendesjön en vattenreservoar? Hur effektivt fungerar nuvarande reglering ur ett vattenuppehållande perspektiv? Finns det andra bättre och kompletterande åtgärder som skulle göra nytta?
Det vatten som rinner genom Hörendesjön utgör bara knappt 20% av det vatten som rinner ut i Mälaren vid Västerås. Att denna volym på ett avgörande sätt ändrar situationen för Västerås säger sig ju självt. De skyfall som drabbade trakten hösten 2023 kunde därför inte stoppas av Hörendesjön utan denna kunde bara marginellt hjälpa till med att bromsa vattnet som sedan passerade genom Västerås. På samma sätt kan inte Hörendesjön kompensera under torra somrar som inträffade 2024. Låga vattenflöden och lite regn skapade problem åt andra hållet.
Många tycks tro att Hörendesjön är en väldigt stor sjö med en outsinlig volym. Den är förvisso djup men endast den översta metern av volymen kan regleras. Denna volym gör inte särskilt stor skillnad åt något håll. Redan i slutet av 1800-talet konstaterade brukspatron P A Cassel vid Svanå bruk ”att vattenbristen vid Svanå var ett ständigt bekymmer och årligen måste av denna anledning smidet ligga nere längre och kortare tider, vilket orsakade att leveranstider ej kunde hållas och missnöje bland brukets smeder. Det hände ibland under torrår, att driften vid bruket fick ligga nere närmare ett
halvår.” Han konstaterar vidare ”Det visade sej ”att varken, upprensningarna eller uppdämningen av Hörendesjön, hade åsyftad verkan, genom de långa sträckor efter sankmarker, som vattnet hade att rinna fram blev förlusterna avsevärda.”
Dvs Hörendesjöns del är liten i sammanhanget.
Andra och fler lösningarna behövs. Exempel:
- Genom att identifiera flera vattenbromsande åtgärder på många flera mindre platser fås en mycket större effekt. Det finns utdikade mossar runt vattendrag och i dess källområden som kan återvätas och då fungera som ”svampar” vilket fördröjer vattnet. Men man behöver se över incitamenten för markägare att göra detta. Idag är regelverket inte gynnsamt varför väldigt få sådana projekt genomförs. Detta är en effektiv metod för att både bromsa vatten högt upp i vattenflödena där det får störst effekt och samtidigt minska CO2 utsläpp.
- Att återställa utdikade vattenflöden och återställa meanderslingor i vattendragen liksom att återställa eller etablera våtmarker liksom återställa låglänta och invallade marker skulle också innebära bromsande effekter. Även här behöver incitament ses över för att detta ska fungera.
- Att arbeta med dagvattenplaner för städer och hårdgjorda ytor är mycket prioriterat idag där man konstruerar in vattenbromsande åtgärder i tex dagvattendammar, växtbäddar i gatumiljön samt göra hårdgjorda ytor genomsläppliga.
- Mer tips finner du genom att söka på ”goda dagvattenexempel” liksom ”våtmarksguiden”