Svartåns avrinningsområde är 769 kvadratkilometer stort totalt sett. Åns källflöden finns nära Norberg och utloppet vid Västerås. Syftet med dessa bilder är att visa hur vattnet i Svartån stegvis ackumuleras på sin väg till mälaren och hur avrinningsområdet ser ut med sina biflöden. [källa Scalgo]
Svartåns biflöden
Avrinningsområdet
Bilden visar hur tillflödet ser ut. De blå staplarna visar hur stort deltillskotten på avrinningsområdet ser ut vid olika platser utefter ån liksom hur avrinningsområdet ackumuleras allt eftersom man kommer närmre Västerås.
Här ser man samma sak fast uttryckt i procent av totalt avrinningsområde
Ur salpetersjuderi-inspektören Olof Graus ”Beskrifning öfwer Vestmanland” från 1754:
Svartån ligger midt i landet. Hennes första ursprung är äfwen längst up at en källa i Norbärgs sockn, Svarttjärn kallad, hwaraf man menar henne hafwa sit namn. Hon blifwer der i socknen förökad af många åar och bäckar, hwilka ifrån små insiöar flyta til henne, och rinna der förbi en kopparhytta, som kallas Nyhyttan, och sedan uti sjön Wärlingen, förbi Olsbennings- Bännebo- Nickebo- Carbennings- Hästbäcks- och Örbäcks Stångjärns-Hamrar uti Carbennings sockn och så vidare igenom Långsjön och Hörende sjön förbi en Miölkwarn wid Fors Järnbruk i Färnebo sockn, der hon får et större tillopp af en annan å, Wenån kallad, som har sin uprinnelse öfwerst up i Carbenning, och rinner förbi Klingbo och Biurfors Stångjärnshamrar, neder igenom Lasjön åt Prästhyttan och så till Fors Järnbruk: Härifrån går hon igenom Färnebo sockn och kallas der Wangsån (hwaraf Häradet heter Wangsbro Härad), widare igenom Fläcksjön och Hällsjön i Fläckebo socken, framåt Fors- och Swanå Jernbruk, Skultuna Mässingsbruk och förbi några Miölkwarnar in i Wästerås stad, där hon hafwer sit utlopp i Mälaren.